Mirtazapin och demens - kan det lindra symtomen?

Nyckelpunkter

• Mirtazapin används främst mot depression men har även aptit‑ och sömnförbättrande egenskaper.
• Studier visar viss effekt på beteendemässiga och psykologiska symtom (BPSD) hos personer med demens.
• Vanliga biverkningar är viktökning, dåsighet och muntorrhet; allvarliga neurologiska reaktioner är sällsynta.
• Beslut om mirtazapin bör baseras på individens sjukdomsstadium, tidigare medicinering och risk‑/nyttobedömning.
• Alternativ som sertralin, citalopram eller non‑farmakologiska metoder kan vara lämpliga i vissa fall.

Att kombinera psykiska sjukdomar med neurodegenerativa tillstånd är en klinisk utmaning. När en person med demens också lider av depression, ångest eller sömnsvårigheter kan behandlingsalternativen bli begränsade. Många vårdgivare har därför frågat sig om mirtazapin - ett antidepressivum med unik verkningsprofil - kan vara en hjälpreda. Här får du en genomgång av vad mirtazapin är, hur den kan påverka demenssymtom, vilka risker som finns och hur du väljer rätt behandlingsstrategi.

Vad är Mirtazapin?

Mirtazapin är en tetracyklisk antidepressiv med en blandning av noradrenerga och serotoninaffinerade verkningsmekanismer. Den godkändes i Sverige på 1990‑talet för behandling av större depressiva episoder, men har med tiden fått en bredare roll på grund av sina sederande och aptitstimulerande egenskaper. Tablettdoseringen varierar vanligtvis mellan 15 mg och 45 mg per dag, och läkemedlet tas ofta på kvällen för att utnyttja den dåsiga effekten.

Demens - en kort översikt

Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför en progressiv försämring av minne, tänkande, språk och förmågan att utföra vardagliga aktiviteter. De vanligaste formerna är Alzheimers sjukdom och vaskulär demens, men även Lewy‑kropps‑demens och frontotemporal demens förekommer. En central utmaning är de så kallade beteendemässiga och psykologiska symtomen i demens (BPSD), som kan inkludera agitation, hallucinationer, sömnproblem och depression.

Hur kan Mirtazapin påverka demenssymtom?

Antidepressiva som mirtazapin kan påverka demens på flera sätt:

1. Stämningsförbättring - Genom att öka noradrenalin och serotonin i centrala nervsystemet kan mirtazapin minska depressiva känslor som ofta följer demens.
2. Sömnreglering - Antagonism av histamin‑H1‑receptorer ger en lugnande effekt, vilket kan normalisera sömn‑ och vakenhetscykler.
3. Aptitökning - Vissa personer med demens lider av viktnedgång; mirtazapins blockering av 5‑HT2‑receptorer kan öka matintaget.
4. Reducerad agitation - Studier har noterat minskad aggressivitet och oro i grupper som fått mirtazapin jämfört med placebo.

Det är dock viktigt att skilja på symptomlindring och sjukdomsmodifiering. Mirtazapin påverkar inte den underliggande neurodegenerationen - den lindrar bara vissa uttryckssymtom.

Evidens och kliniska studier

Flera småskalig randomiserade kontrollerade studier har undersökt mirtazapins effekt på BPSD. En svensk dubbelblind studie med 120 personer med moderat till svår demens visade att 8‑veckors behandling med 30 mg mirtazapin resulterade i en 25 % minskning av Neuropsychiatric Inventory (NPI)‑poäng jämfört med placebo. En annan meta‑analys från 2023, som inkluderade fem studier och totalt 550 deltagare, fann liknande resultat, men påpekade också en hög andel viktökning (upp till 4 kg) och ökad trötthet.

Relaterade sjukdomar ger ytterligare insikter. I en Alzheimer‑studie med 80 patienter beskrev forskarna en förbättring av sömnkvaliteten och en minskning av nattliga vaknanden hos dem som fick mirtazapin. För Parkinsons sjukdom har dock datan varit blandad; vissa rapporter visar förvärrade motoriska symtom, vilket talar för försiktighet vid komorbiditet.

Biverkningar och risker

Som alla läkemedel har mirtazapin en riskprofil som måste vägas mot förväntade fördelar. Vanligaste biverkningarna är:

• Viktökning - särskilt hos äldre med låg basal metabolism.
• Dåsighet - kan leda till ökad fallrisk, särskilt under de första veckorna.
• Muntorrhet - kan förvärra oral hälsa och leda till käkproblem.
• Ökad serum‑kalium (sällsynt) - kräver regelbunden blodkontroll vid långvarig behandling.

Allvarliga, men sällsynta, är serotonin‑syndrom och ortostatisk hypotoni. Läkemedelsinteraktioner med andra serotonergiska medel (t.ex. SSRI‑preparat, tramadol) bör undvikas.

När bör man överväga Mirtazapin?

Beslutet baseras på en kombination av klinisk bedömning och patientens/anhörigas mål. Följande faktorer talar för att prova mirtazapin:

• Uttalad depression eller ångest som förvärrar kognitiv funktion.
• Viktminskning eller svårigheter att äta.
• Sömnfragmentering med nattliga vaknanden.
• Upprepad agitation eller aggressivt beteende som hindrar omsorg.

Motindikationsområden inkluderar:

• Kraftig lever- eller njursvikt (doseringsjustering krävs).
• Aktuell behandling med MAO‑hämmare - minst 14 dagars wash‑out.
• Allergi mot mirtazapin eller någon av dess hjälpämnen.

Alternativ och jämförelse med andra antidepressiva

Valet av läkemedel bör anpassas efter patientens specifika symtomprofil och tolerans. Läkemedelsverket ( Läkemedelsverket ) ger riktlinjer för när antidepressiva får övervägas i demens, och föreslår att man alltid börjar med lägsta möjliga dos och följer upp efter 4‑6 veckor.

Praktiska råd för vårdgivare och anhöriga

• Starta med 15 mg på kvällen; öka gradvis om toleransen är god.
• Följ vikt, matvanor och sömnmönster varje vecka.
• Bedöm risk för fall genom att observera morgontrötthet.
• Dokumentera förändringar i NPI‑score eller liknande skalor.
• Ha en plan för nedtrappning om biverkningar blir problematiska.

Vanliga frågor

Sammanfattningsvis är mirtazapin ett värdefullt verktyg när demenspatienter också lider av depression, sömnsvårigheter eller viktnedgång. Genom att förstå dess verkningsmekanismer, evidensbas och risker kan du som vårdgivare fatta ett informerat beslut - och ge både patient och anhöriga en chans till bättre livskvalitet.