Medikamentinducerad psykos: Symptom och akut vård

Medikamentinducerad psykos är en allvarlig, men ofta tillfällig, reaktion på vissa läkemedel som kan ge hallucinationer, fördomar eller båda. Det är inte psykisk sjukdom i den traditionella meningen, utan en kroppslig reaktion - som kan inträffa hos vem som helst, även om de aldrig tidigare haft psykiska problem. Det är viktigt att känna igen tecknen snabbt, eftersom rätt handling kan rädda liv och förhindra långvariga skador.

Varför inträffar det?

Psykos som orsakas av läkemedel händer när en substans förstör hjärnans normala signalering. Det kan vara en biverkning av ett receptbelagt läkemedel, en överdos av ett fritillägg, eller till och med en drog som används i en högre dos än avsedt. Det är inte bara narkotika som orsakar detta - många vanliga läkemedel kan göra det.

De vanligaste orsakerna inkluderar kortikosteroider, som ges vid inflammation och autoimmuna sjukdomar. Cirka 5,7 % av patienter som får höga doser får psykotiska symtom. Antimalariamedel som mefloquin har också ett känt riskområde - ett fall av psykos har rapporterats per 10 000 behandlingskurser. Även vissa HIV-läkemedel, som efavirenz, kan orsaka psykos hos upp till 2,3 % av patienterna. Det är inte bara starka läkemedel heller - första generationens antihistaminika som diphenhydramin (i många sömnmedel och kallmedel) kan ge hallucinationer hos äldre personer. Och ja, även vissa antidepressiva, blodtrycksmedel och smärtmedel i höga doser har kopplats till psykos.

Hur ser det ut? Symptom som du inte får ignorera

Symptomen på medikamentinducerad psykos är ofta plötsliga och starka. De vanligaste är:

• Hallucinationer - att se, höra, lukta eller känna saker som inte finns. Röster som talar till dig är den vanligaste formen.
• Delusioner - fasta, falska överzeugningar, till exempel att någon försöker döda dig, att du är en berömd person, eller att du har en allvarlig sjukdom trots att du är frisk.
• Oförståeligt tal - att prata i klotter, byta ämnen utan sammanhang, eller använda ord som inte har mening.
• Störd uppmärksamhet - svårt att fokusera, glömma vad du sa sekunder tidigare.
• Obegriplig beteende - att agera på ett sätt som inte passar situationen, till exempel att springa naken i gatan eller skrika till främmande.

Det är viktigt att veta att dessa symtom inte alltid kommer plötsligt. Ibland börjar det med att du blir mer ångestig, irriterad eller sömnlös - en prodromal fas som kan dyka upp dagar innan psykosen fullt ut utvecklas. Det är en varning som många missar.

Vem är i riskzonen?

Inte alla som tar ett läkemedel som kan orsaka psykos kommer att få det. Men vissa grupper är mer utsatta:

• Personer med tidigare psykisk sjukdom, särskilt schizofreni eller bipolar störning.
• Kvinnor - studier visar att kvinnor är mer benägna att utveckla medikamentinducerad psykos än män, särskilt vid hormonella eller neurologiska läkemedel.
• Äldre personer - deras kroppar bryter ner läkemedel långsammare, och hjärnan är mer känslig för störningar.
• Personer med alkohol- eller drogmissbruk - hjärnan har redan varit utsatt för stora förändringar, så ett nytt läkemedel kan vara det sista som krävs för att kollapsa.

En studie visade att 74 % av personer som kom till akutmottagningen med första gångens psykos hade haft ett missbruk i sitt liv. Det är en stark länk - men det betyder inte att alla med missbruk får psykos. Det betyder att du måste vara extra försiktig om du redan har en känslig hjärna.

Hur skiljer man det från schizofreni?

Det är här det blir svårt. Många läkare misstolkar medikamentinducerad psykos som schizofreni - och det är farligt. Om du får en diagnos schizofreni och börjar ta livslånga antipsykotika, kan det orsaka allvarliga biverkningar - trots att ditt problem egentligen var en biverkning av ett läkemedel.

Den avgörande skillnaden är tid. En medikamentinducerad psykos försvinner vanligtvis inom en månad efter att du stoppat det orsakande läkemedlet. Schizofreni och andra primära psykiska störningar håller kvar sig längre än det - ofta i månader eller år. DSM-5, den internationella diagnosstandard, säger tydligt: om symtomen försvinner inom 30 dagar efter avbrott, är det inte schizofreni. Det är en biverkning.

Det finns också andra skillnader. Psykos från läkemedel är ofta mer förvirrad, med starkare kognitiv förvirring och minnesproblem. Schizofreni är mer strukturerad - röster kan vara mer konsekventa, delusionerna mer systematiska. Men det är en skillnad som bara en erfaren psykiater kan se. Därför är det viktigt att du säger till din läkare exakt vilka läkemedel du tagit, i vilka doser, och när du började märka förändringar.

Vad gör man i akuten?

Om någon har en akut psykotisk reaktion, är det en medicinsk nödsituation. Hjärnan är i kaos. Det första du måste göra är att stoppa det misstänkta läkemedlet - omedelbart. Men du kan inte bara sluta ta det själv. Vissa läkemedel, som alkohol eller benzodiazepiner, kan orsaka livshotande avvänjningssymptom om du slutar plötsligt.

I akutmottagningen gör man följande:

1. Stänger av det misstänkta läkemedlet - om det är säkert att göra det.
2. Ger lindring för symtomen - oftast med lättare antipsykotika som olanzapin eller quetiapin. Dessa är mindre riskfyllda än äldre medel och har färre biverkningar.
3. Stabiliserar kroppen - vätske- och elektrolytbalans, övervakning av hjärta och blodtryck. Särskilt vid kokain- eller metamfetamininducerad psykos kan det uppstå muskelnedbrytning (rhabdomyolys), vilket kan skada njurarna.
4. Observerar för avvänjning - om psykosen kommer från alkohol eller sömnmedel, ges benzodiazepiner långsamt för att undvika delirium tremens.

Om personen är farlig för sig själv eller andra - till exempel om de försöker hoppa ur ett fönster eller attackerar andra - kan de tillsvidare tvingas inlaseras enligt psykiatrisk lagstiftning. Det är inte en straff, det är en skydd åtgärd.

Hur lång tid tar det att återhämta sig?

Prognosen är oftast mycket bra - om du agerar snabbt. Hos de flesta försvinner symtomen inom några dagar till några veckor efter att läkemedlet har stoppats.

• Cocaininducerad psykos: 24-72 timmar.
• Kortikosteroidinducerad psykos: 4-6 veckor.
• Alkoholinducerad psykos: 1-4 veckor, men kan bli långvarig om det finns Wernicke-Korsakoff-syndrom (tack vare brist på vitamin B1).
• Antimalariamedel: 1-3 veckor.

Men det finns undantag. Om du har tagit ett läkemedel i månader eller år, kan hjärnan ha utvecklat en varaktig förändring. I dessa fall kan psykotiska symtom fortsätta - och då måste du undersökas för en underliggande primär psykisk störning. Därför rekommenderas en psykiatrisk efterföljning i minst tre månader efter att symtomen har försvunnit. Det är inte bara för att vara försiktig - det är för att vara säker.

Hur kan du förhindra det?

Förhindring är bättre än behandling. Här är vad du kan göra:

• Fråga din läkare innan du börjar ett nytt läkemedel: "Kan detta orsaka psykos?" Särskilt om du har en psykisk historia eller är över 65 år.
• Var uppmärksam på första tecknen - ångest, sömnlöshet, förvirring. Rapportera dem omedelbart.
• Undvik att ta flera läkemedel samtidigt - särskilt om de är från olika läkare. En läkare kanske inte vet vad en annan har skrivit.
• Var försiktig med över-the-counter-medel - särskilt sömnmedel, kallmedel och allergiläkemedel som innehåller diphenhydramin. De är lättillgängliga, men kan vara farliga för äldre.
• Läs medicinens bilaga. Om det står "psykiska biverkningar kan inträffa", ta det på allvar.

Det finns också nya forskning som visar att vissa genetiska variationer gör vissa människor mer känsliga för läkemedelsinducerad psykos. I framtiden kanske vi kan göra blodprov för att se vem som är i riskzonen - men det är inte tillgängligt än. Så tills dess: vara nyfiken, vara försiktig, och lyssna på din kropp.

Varför är detta så ofta missat?

En undersökning från 2019 visade att bara 38 % av primärvårdsläkare kände sig säkra på att diagnostisera medikamentinducerad psykos. Det är en enorm lucka. Många tror att det är "nervös" eller "stressad" - inte psykos. Andra tror att det är en "psykisk sjukdom" och skriver ut antipsykotika - vilket kan göra saker värre.

Det är också en kulturell fråga. Vi tror att psykos bara händer på personer med "mental sjukdom". Men det händer också på en 70-årig kvinna som tog ett kallmedel, eller en 45-årig man som fick höga doser av steroider efter en operation. Det är inte en tecken på svaghet. Det är en tecken på att kroppen har reagerat fel.

Om du eller någon du känner får plötsliga, oförklarliga psykotiska symtom - särskilt efter att ett nytt läkemedel börjat - ring en läkare. Inte imorgon. Inte nästa vecka. Nu. Det kan vara en lätt reaktion som försvinner i dagar. Eller det kan vara en kraftig reaktion som kräver akut vård. Du vet inte. Men en läkare gör det.